Bin har fasettögon och dessa består av flera tusen synkäglor. Fasettögon är mycket bra på att upptäcka former och detaljer liksom snabba rörelser.
Varje enskild synkägla ger en suddig bild men tillsammans blir bilden skarp. I varje kägla finns en lins och i käglans spets sitter en synnerv som leder till hjärnan. I synkäglans bas finns färgpigment som rör sig efter solljuset. Pigmentrörelserna påverkar biets inre organ och på så sätt uppstår biets dygnsrytm.
Bin uppfattar inte färger som människans ögon. De ser inte långvågiga färger men kan däremot urskilja blå färger från der mer kortvågiga ultravioletta ljuset och purpurnyanser.
För att locka till sig bin har en del blommors kronblad nektarvisare som reflekterar ultravioletta nyanser.
För att biets ska kunna orientera sig även i molningt väder kan de urskilja ljusets polarisation.