Bina liksom andra djur komunicerar med hjälp av doftämnen, så kallade feromoner. De används av alla bina för att förmedla information men de har även påverkan på samhällsindividernas fysiologi. Drottningens feromoner signalerar hennes närvaro och detta håller samhället lugnt så att bina till exempel inte går in i svärmstadie.
Exempel på när feromonerna får fysologiska effeketer är när ett arbetsbi, honbi, får sina vilande äggstockar att börja producera ägg. Detta kan ske när ett samhälle känner sig viselöst men det blir enbart obefruktade ägg, drönare, då ett arbetsbi inte kan bli parad och befruktad av drönare, hanbi. Ett arbetsbi som lägger ägg kallas en pucklande drottning. Drönaryngel ser ut som pucklar på vaxkakan.
Är en kupa allt för hög med många skattlådor kan dock de bin som är längst från yngelrummet uppfatta att de är viselösa, utan drottning, och vill då dra upp en ny drottning trots att behovet egentligen inte finns. Detta är exempel på då feromonerna fungerar informationsmässigt.
Feromonerna stimulerar arbetsbina till nektar- och polleninsamling samt att producera vax och bygga vaxkakor.
Feromonerna produceras i körtlar som finns i överkäken, på bakkroppens ryggkörtlar, tarsalkörtlar på fötterna samt gaddkammarens Dufour-körtel.
Det finns också feromoner i form av sekret som bildas i bakkroppens Nasonovkörtlar. Detta feromon vägleder bina till kupan och markerar en bra nektarkälla. För att sprida doftämnena fläktar bina med sina vingar.
Man kan faktiskt känna lukten av feromonet de sprider när de blir iritterade. Lukten kanske kan beskrivas som päronsoda. När man är lite van känner man det ganska tydligt.
Här har vi tagit en bild på ett bi som sprider doftämnen till sina medsystrar var de hör hemma då vi är och rotar hos dem! 😉